Vad är Ryggmärgsbråck?

Ryggmärgsbråck är en medfödd skada i ryggmärgen. Bråcket är en utbuktning som kan sitta var som helst på ryggen och som består av ryggmärg, ryggmärgshinnor och nervtrådar som hamnat utanför ryggraden i en så kallad bråcksäck. Det är dock vanligast att bråcket sitter i ryggslutet. Ryggradskanalen är en kanal som sträcker sig från nackhålet och ner till svanskotan. Kanalen innehåller ryggmärgen, som förmedlar nervimpulser mellan hjärnan och den övriga kroppen. Beroende var på ryggen som bråcket sitter och vilka nerver som är skadade påverkas man mer eller mindre. Vanliga kännetecken är förlamning i benen, nedsatt känsel och påverkan på urinblåsan och tarmen. Många använder sig av kateter för att tömma blåsan. Man kan också ha dolda symptom varav de vanligaste är sämre minnesförmåga, tidsuppfattning och organisationsförmåga. Man kan ha orienteringssvårigheter och sämre initiativförmåga. Synsvårigheter är också en vanlig problematik. Skelning, brytningsfel eller svårigheter att bedöma avstånd förekommer ofta.

Nästintill alla som föds med ryggmärgsbråck utvecklar hydrocefalus vilket är en vidgning av hjärnans vätskefyllda hålrum. Det kan leda till att det samlas för mycket vätska i hjärnan så att trycket ökar. Man opererar numera alltid in en shunt, som är en slang med ventil som leder bort vätskan för att undvika att personen drabbas av vattenskalle. Shunten går från hjärnans hålrum ner i magen där vätskan sugs upp av bukhinnan.

Om bråcket inte är täckt helt av hud kan barnet behöva opereras inom de första levnadsdygnen. Om inte detta görs kan bakterier orsaka en infektion i ryggmärgsvätskan och hjärnvätskan. Barn som föds med ryggmärgsbråck får regelbundet genomgå undersökningar av t.ex urinvägar, tarm, nervsystem, leder och skelett. Detta görs för att man lättare ska upptäcka medicinska problem och kunna minimera fler skador.

Varje år föds det i Sverige 15-25 barn med ryggmärgsbråck. Det finns flera olika orsaker till att en person föds med ryggmärgsbråck som tex den gravidas näringstillstånd, luftföroreningar och i sällsynta fall finns det även genetiska orsaker. Forskning har visat att folsyra, som är ett B-vitamin, minskar risken för att föda ett barn med ryggmärgsbråck. Detta måste dock börja intas före graviditeten och fram till tolfte graviditetsveckan. Ryggmärgsbråck uppstår under tredje eller fjärde graviditetsveckan. Oftast kan detta numera upptäckas vid en ultraljudsundersökning i graviditetsvecka 18-20 men det är inte alltid att det syns. Om det är känt att fostret har ryggmärgsbråck brukar förlossningen ske med kejsarsnitt.