Många är vi nu som sluter samman och tar avstånd från det som händer i Ukraina. Som är villiga att stötta de drabbade, både de som finns på plats och de som befinner sig på flykt. Många finns också kvar. Jag önskar att vi hade kunnat vara engagerade i varandra annars också, inte bara vid krig på nära håll.

Vi stöttar upp och hjälps åt. Resurser från alla håll med olika kunskaper och erfarenheter blir tillsammans ett bra team. Vi hjälps åt efter förmåga. Alla på sitt sätt.

I somras kom de första tankarna. Tankar som blev till idéer och planering. Någonting som inte har blivit mer än så men som jag fortfarande inte har släppt. Det handlar om att uppmärksamma livssituationer, de som har det sämre än vad vi har det i Sverige. Det handlar om en målgrupp som många gånger kommer i skymundan. Detta på grund av okunskap, oförståelse och otillgänglighet. Att stötta denna målgruppen i deras hemland var tanken. I min planering fanns däremot inte ordet krig med. Det var illa redan utan krig.

Jag har tänkt om och fortsätter min planering. Mitt mål är att det på något sätt ska bli till handling. 

Hjulen snurrar, hjulen rullar...