19 augusti 2008

Du lät mig födas 
med men för livet
Ett ärr som pryder min rygg
påminner om livet du valde åt mig 
Jag rullar sakta framåt 
medan ni andra springer förbi 

Som om inte det vore nog, 
som om jag inte hade tillräckligt med problem 
Du gav mig smärta och stela leder 
Medicinerna har tagit över mitt liv 

Jag trodde att det var allt, 
att mitt liv var klarlagt och bestämt
men du nöjer dig aldrig
Ett tredje symptom 
tog över ytterligare en del av mitt liv 
Fler mediciner och mer att tänka på 
Vad kommer härnäst? 

 




Hjulen snurrar, hjulen rullar...