Allt syns inte utanpå - Kristina Birging
Jag heter Kristina Birging , har MS och är 71 år. Jag har en sambo som heter Birk . Han har funnits i mitt liv i 9,5 år och är en blandras mellan Lhasa apso och dvärgpudel.
Jag utbildade mig till arbetsterapeut och har under mina 32 verksamma år utrett , tränat och skrivit ut hjälpmedel till många personer med olika funktionsnedsättningar däribland även MS. Jag är skolad att tänka - att klara sig själv så långt som möjligt med eller utan hjälpmedel. Min utbildning och kunskap har hjälpt mig mycket nu när jag själv är patient. Var jag kan vända mig och vad jag kan efterfråga för hjälpmedel när funktionerna blir sämre.
Att själv uppleva sin sjukdom eller betrakta den utifrån har jag nu upplevt är två helt olika saker. Det som nu styr min vardag är energinivån. Allt jag gör tar såååå mycket energi. Att t ex duscha och klä mig förbrukar minst 40 % av min energinivå vilket gör att jag måste vila en timme efteråt. Numera måste jag planera mina dagar omsorgsfullt. Dels på grund av energidepåer och antalet aktiviteter per dag. Jag kan till exempel inte ha läkarbesök och träffa vänner på samma dag. Jag kan inte ha tider att passa utanför mitt hem på förmiddagar utan lägger dem alltid på eftermiddagarna. Att vara bortbjuden eller delta i någon gruppaktivitet klarar jag högst 1,5 timme då alla stimuli runt mig tröttar ut och jag ”stänger ner ”. Livet blir begränsat men med planering kan jag ha ett drägligt liv. Jag som alltid klarat mig själv och funnits för andra har nu fått lära mig att be andra om hjälp.
Glädjen i mitt liv förutom barn och barnbarn är min sambo Birk. När han kom in i mitt liv visste jag om att jag hade MS och var fortfarande yrkesverksam och gående med stöd. Jag visste att om jag inte skaffade honom skulle jag inte komma utanför väggarna när sjukdomen försämrades. Jag hade också försäkrat mig om familjens stöd om det inte skulle gå. Jag kallar honom min rehabhund. Han är så lyhörd och har anpassat sig till mina hjälpmedel på hjul. Jag kommer ut 4 gånger per dag i alla väder och har fått många nya sociala kontakter genom honom. Trots alla förändringar i mitt liv på grund av min MS så ser jag framåt med tillförsikt.
ST:
Kristina sitter på
sin blå elmoped.
Hon har en rosa
tröja och svarta
byxor och skor
på sig. I knät
sitter Birk. Han
är en mindre hund
med svart, krullig
päls. Kristina
ser på Birk och
ler.
/Kristina Birging/
Taggat med:
Föregående inlägg: Ordet är skit
Nästa inlägg: En sovstund på sjukhuset
0 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS
Skriv en kommentar